torsdag 26 maj 2011

Frihet att välja

Bön är verkligen något som förändrar, som bryter igenom motstånd som kan ligga över en människa, men även över en plats. Jag var med om att få se genombrott på en plats en gång då det blev så oerhört tydligt att bön gör skillnad - ja, som skillnaden mellan ljus och mörker...
Det var när jag var med på en teamresa till Danmark. Vi hade samlats regelbundet några veckor innan och bett för den här orten och re-san, och när vi väl var där samlades vi varje dag för att förbereda da-gen med bön. Vi brukade fortsätta med att ha torgmöte nere i stan, då vi först spelade och sjöng och sedan fortsatte med att någon läm-nade ett kort vittnesbörd. Efteråt gick vi runt och försökte komma till tals med människor, och för att lämna inbjudan till möte som vi skulle ha på kvällen.
De första dagarna var det inte en människa som stannade för att lyss-na, inte någon vi fick samtala med och inte heller någon som ville ta emot någon inbjudan till möte - tvärtom var det flera som slängde ifrån sig papperet vi lämnade till dem. Människor bara rusade fram inneslutna i sig själva, och verkade nästan hånfullt fnysa åt oss. Vi fick inte ens ögonkontakt med någon. Det kunde inte bli mer stängt!
En morgon gick vi in för att be extra länge och gav oss inte förrän vi kommit igenom det kompakta motstånd vi kände över oss. Och vi kom igenom! Det kom en frihet och allt kändes lättare. 
Denna dagen visade sig också bli helt annorlunda nere på stan - folk tog sig tid att både stanna för att lyssna på torget och för att samtala och även ta emot mötesinbjudan. Så förunderligt fritt det hade bli-vit! Det var som om vi kommit till en annan plats med andra männi-skor och ändå var allt detsamma till det yttre.
Så tydligt det blev att det finns en osynlig verklighet som påverkar oss, utan att vi ens märker eller tänker på det. 
Jag lärde mig att se bakom det som synes vara - som att se att männi-skor som verkade vara nonchalanta och hårda, egentligen inte var helt fria att vara sig själva, utan var förblindade och påverkade av krafter i det osynliga. 
Det underbara var att upptäcka att det finns en starkare kraft som kan bryta igenom och vända mörker till ljus, som kan skingra lögner och göra människor fria och öppna att lyssna för att de sedan fritt ska kunna välja vad de vill tro på...


"Ty den här tidsålderns gud har förblindat de otroendes sinnen, så att de inte ser ljuset som strålar ut från evangelium om Kristi härlighet - han som är Guds avbild"
2Kor 4:4

"Ty vi strider inte mot kött och blod utan mot furstar och väldigheter och världshärskare här i mörkret, mot ondskans andemakter i himlarna"
Ef 6:12

tisdag 17 maj 2011

Överbevisande kärlek

Guds kärlek till oss människor är verkligen stor, och han är så ange-lägen att visa sin godhet att han tar varje möjlighet för att nå den som han ser är öppen och mottaglig, för att försöka få till stånd en relation...
...som när jag praktiserade som kurator på ett sjukhus, och blev om-bedd att ha stödsamtal med en ung kvinna. Hon hade plötsligt blivit utskriven från utredningsavdelningen där hon varit för att förhopp-ningsvis få veta varför hon varje vinterhalvår fick otäckt, vätskande eksem över hela kroppen. Naturligtvis blev hon väldigt besviken över att hon inte fick vara kvar en längre tid. Efter så många tidigare undersökningar utan klarhet, hade hon satt allt sitt hopp till denna utredning. Nu fick hon åka hem i förtid utan besked - hon var väldigt ledsen...
Det eksem som började på armarna varje höst och sedan spred sig över hela kroppen, var ett stort handikapp för henne. Hon kunde inte fullfölja någon utbildning eller arbete, eftersom hon p g a detta bara kunde ligga på sängen utan någonting på sig (lakan och kläder skulle bara ha klibbat fast och gjort ont).
Hon var som en fånge sex månader varje år i sitt hem.
Nu började hon i alla fall komma till mig en gång i veckan för att ha någon att tala med. Redan vid första besöket berättade hon att hon hade kompisar som hon då och då stötte ihop med på stan, och som hon tyckte var så jobbiga för de talade bara om Jesus och att han kunde hela henne o.s.v. - hon kunde inte tro att det fanns någon Gud och i alla fall brydde han sig väl inte om henne...
Den outtalade frågan blev hängande kvar i luften en stund, och till slut sa jag att jag var kristen och visste att var det någon som kunde hela så var det Gud. Jag sa att hans längtan var att hon skulle förstå att han bryr sig och vill ha kontakt med henne. Men hon var som sagt väldigt skeptisk. Jag föreslog att hon skulle be Gud visa sig för henne så att hon förstod att det var han, och att han verkligen brydde sig om just henne.
Vi hade vårt samtal varje vecka och hon pratade om sina katter, vad hon höll på att sticka o.s.v. - ja, det som rörde sig i hennes värld. Hon var full av energi och idéer. Jag kan verkligen inte påstå att jag hade något särskilt genomtänkt terapeutiskt samtal med henne, utan snarare fick jag vara något av en mamma för henne, som hon delade sin vardag med en stund...Men vi hade många härliga samtalstillfäl-len :-)
Jag tror att det var i oktober/november någon gång som hon kom till vår träff, och direkt när hon kom in sa hon lite osäkert: "Jag vet inte om jag vågar säga det" "Jo", sa jag "det tror jag att du vågar!" Hon satte sig ner och började berätta...några dagar innan, hade hon varit hos läkaren på sin årliga kontroll med anledning av eksemet. Han hade tittat på hennes armar och inte hittat det minsta spår av eksem, vilket de i vanliga fall var fulla av vid den tiden på året. Han vände och vred på armarna och tittade på henne förvånad och frågande, gick och hämtade en kollega för att hon också skulle titta, men ingen av dem hittade något eksem!! De hade sett ut som levande frågetec-ken och fattade ingenting...
Jag log och frågade henne: "Du vet vad det beror på, eller hur?!..för visst har du bett till Gud som vi sa?" "Ja" sa hon och nickade leende. 
Eksemet kom inte tillbaka och hon fick som ett helt nytt liv. Man kan utan överdrift säga att hon fick mycket att göra - hon som varit så full av planer och önskningar, fick nu fullt sjå att hinna med allt - bl.a. började hon på en utbildning och tog MC-körkort...Hon hade uppenbarligen bestämt sig för att ta igen allt det hon förlorat. 
Jag flyttade så småningom ifrån stan och vi kom ifrån varandra, men jag är säker på att hon aldrig glömmer vem som visade henne sin god-het och helade henne... 
Ja, Gud bevisade henne sin kärlek och jag hoppas och tror att hon blev frälst. Det var fantastiskt att få se denna Guds upprättelse av henne, mitt i en situation där jag egentligen inte fick prata om Gud med patienter, utom när de ställde direkta frågor.
Så mån han är om att visa oss att han är god och att vi vänder oss till honom för att söka en relation med honom, och tack för att Guds kärlek är så stor att den tar sig igenom alla mänskliga begränsningar för att nå den som söker honom!


"Herren blickar ner från himlen på människors barn för att se om det finns någon förståndig, någon som söker Gud"
Ps 14:2

onsdag 4 maj 2011

Uppfylld önskan

När vår son var liten önskade han hett vid en tidpunkt att få en kickboard som hade blivit på modet just då.
Vår ekonomi tillät inte vid det tillfället ett sånt inköp, så efter att ha pratat med honom och förklarat situationen, kom vi fram till att vi skulle vända oss till Gud och be...
Hand i hand ställde vi oss alla tre på golvet och bad i överenskom-melse till Gud om en kickboard till sonen.
Efter ett par dagar ringde min mamma för att höra hur vi hade det. I slutet på samtalet sa hon plötsligt att hon i senaste numret av Ica-kuriren, som hon prenumererade på, sett en så trevlig sparkcykel som tydligen var mycket populär hos barnen...och hon undrade om inte det vore något för vår son. Hon hade kommit på tanken att hon ville ge honom en sådan, och nu ville hon bara veta vad vi tyckte om det... 
"Ja!", svarade jag glatt "det är precis vad han en längre tid har gått och önskat sig". 
Jag berättade också för henne att vi bara någon dag tidigare hade bett Gud om en sådan, och att hon nu alltså kom med bönesvaret. Det hördes att hon blev väldigt glad över att hennes tanke var så rätt och stämde med hans önskan, och en kort tid efter detta hade vi en glad son med den efterlängtade kickboarden i sin hand.
Detta har sonen aldrig glömt. Det har etsat sig fast i hans sinne att han får uttrycka sin önskan till pappa i himmelen, som villigt ger om det är en önskan efter hans vilja.
Många gånger efter denna händelse har han vänt sig till Gud med sina önskningar - för vi har inte alltid haft resurser att ge allt dyrare och dyrare "leksaker" - och i de flesta fall har de också gått i uppfyllelse.

Det är ovärderligt att ha med sig en bild av Gud som en som hör mig när jag ber - och då givetvis inte bara ber om saker, utan även när det gäller vägledning, vishet m m.
Barn behöver tränas i olika saker under uppväxten, och jag tror att Gud är väldigt mån om att de så tidigt som möjligt ska förstå och få erfara vem och hurdan han är, för att ha en rätt gudsbild med sig i vuxenlivet. 
Gud vill att de - och vi alla - ska veta i livets alla skiftande förhållan-den att han bryr sig och lönar den som söker honom (Hebr 11:6).


"...Om två av er här på jorden kommer överens om att be om något, vad det än är, så skall de få det av min Fader i himlen"
Matt 18:19


"Vänj den unge vid den väg han bör vandra, så viker han ej av från den när han blir gammal"
Ords 22:6