Sjufalt tillbaka

Hästen Kalle

För några år sedan var min man och hälsade på hos en man som brukade hjälpa oss med att reparera bilen. 
Han var också ägare till flera hästar, och just den här dagen höll han på att sko en av dem. Eftersom mannen tidigare talat om att en av hans hästar - Kalle - hade astma, frågade min man vilken häst det gällde. "Det är den här" svarade han och menade den som han höll på att sko. Min man lade sin hand på hästens huvud och sa lite tyst: "Var helad i Jesu namn!".
Direkt när min man hört att hästen hade astma hade han tänkt att han skulle vilja be för den. Han hade själv lidit av astma hela sin uppväxt - med medicinering och förbud att springa, vara bland dju-ren eller i höet - m.a.o. allt man som barn tycker är roligt när man bor på landet, vilket han gjorde.
Han blev i vuxen ålder mirakulöst helad i ett möte, då predikanten fick ett kunskapens ord om någon som hade allergi och bihåleinflam-mation, och ville att denne skulle ge sig till känna. Min man tänkte att allergi hade han, men f.ö. stämde det inte. När ingen räckte upp handen fortsatte predikanten med att beskriva symptomen som det handlade om....DÅ kände min man igen att det var honom det gällde, och viftade med sin hand. Predikanten deklarerade: "Du är helad!". När han kom hem ville han testa om han verkligen blivit helad genom att göra sådant som han förut inte tålt - och det höll! Han var helad och har varit det sedan dess.
Tillbaka till hästen Kalle...månaderna gick, och efter ett tag frågade vi hur det hade gått för honom. Jodå, han hade varit och blivit tes-tad, och veterinären hade förvånat undrat vad som hänt eftersom astman var borta. Ägaren berättade att det var en som bett för häs-ten. "Tror du på sånt?!" hade veterinären frågat, "Ja, vad ska man tro...han är ju frisk!" svarade ägaren... 
Han berättade också att veterinären tidigare rekommenderat att avliva hästen eftersom han varit så dålig. Men vad som nu hände, var istället att Kalle var med och tävlade i ett terränglopp - och vann!! Ryttarinnan fick t.o.m hålla honom tillbaka sista sträckan för att han inte skulle passera ledarhästen, vilket var förbjudet i den typen av tävling. Han hade utan tvekan blivit helad!
Varken ägaren eller ryttarinnan var frälsta, men de blev övertygade om, och talade ut att det måste vara Gud som helat Kalle. Mänskligt sett hade det varit en hopplös situation, men nu fick de ett bevis på Guds omsorg om Kalle som de båda var mycket fästa vid - och de var verkligen tacksamma.
Gud har omsorg om både människor och djur...
Det härliga i det här är, att min man som haft astma och varit aller-gisk mot bl.a. hästar, nu fick be till helande för en häst med astma - det kan man väl kalla att få sjufalt tillbaka av det man blivit bestulen på!? 


"Föraktar man inte tjuven som stjäl...Om han ertappas måste han betala sjufalt igen och ge ifrån sig allt han äger i sitt hus"
Ords 6:30,31


"Din rättfärdighet är såsom väldiga berg, dina rätter såsom det stora havsdjupet; både människor och djur hjälper du, HERRE"
Ps 34:7

Vad är ingenting för någonting?

Detta blir lite av en fortsättning på mitt förra inlägg om att Gud utväljer det som "ingenting är". Vill tala lite om vad som menas med "ingenting" i det citerade bibelordet.

"Ingenting" här menas förstås i världens ögon, för i Guds ögon är vi mycket värdefulla, vi är hans älskade barn. Och han är inte en pappa som trycker ner eller är missunnsam - nej, han har både frihet, he-lande, frid, seger och försörjning att ge oss. 

Världens betydelse av att vara "ingenting", är att ha brist på olika sätt, som t.ex. hälsa, pengar, position, utbildning, uppfostran, charm eller kontakter. Gud bryr sig inte om något av detta - de kan snarare vara hinder - utan han ser till vad som finns i människans innersta, i hjärtat.

"Framför allt som skall bevaras må du bevara ditt hjärta, ty från det utgår livet." Ords 4:23

Är det rätt ställt med mitt hjärta är inte Gud hindrad av någon brist jag har i det yttre, det är också därför det verkar så dåraktigt för många med världens värderingar. Det är helt enkelt två helt skilda världar vi talar om....

Och vi kan välja vilket synsätt vi vill ha på oss själva och andra - Guds eller världens.

Sedan finns det de som i enlighet med Jante-lagen säger och har attityden att "Men inte ska väl jag, jag är väl ingenting". Det är inte heller det "ingenting" som menas i bibelordet - det är falsk ödmjuk-het eller m.a.o. högmod.

Bibelordets "ingenting" är helt enkelt att ha kommit till slutet av sin egen förmåga, och erkänna att man har behov av hjälp och sträcka sig efter den. 

Just den attityden letar Gud efter, för då kan han fylla på med sin kraft.

"Ty Herrens ögon överfar hela jorden för att han med sin kraft skall hjälpa dem som med sina hjärtan ger sig hän åt honom"

2 Krön 16:9

Är du ingenting så är du utvald

"Men det som för världen var dåraktigt, det utvalde Gud, för att han skulle låta de visa komma på skam. Och det som i världen var svagt, det utvalde Gud, för att han skulle låta det starka komma på skam. Och det som i världen var ringa och föraktat, det utvalde Gud - ja, det som ingenting var - för att han skulle göra det till intet som någonting var. Ty han ville icke att något kött skulle kunna berömma sig inför Gud." 1Kor 1:27,28

Vilket hopp dessa ord inger!

Gud har ett synsätt som är tvärtemot vårt - de människor som vi tycker är utan betydelse, tidskrävande, stökiga och besvärliga, ser han på som möjligheter. De människor som misslyckats på det ena eller andra sättet, och saknar egen förmåga ser han som potentiella bärare av sin härlighet. Ja, egen duktighet är t o m ett hinder.

Så den som är misslyckad, svag och riktigt "nere i dyn" kan frimodigt se uppåt och förvänta att få hjälp från Gud, för han har en förkärlek för den "lilla" och "svaga". Där inget hopp eller mänsklig hjälp finns, där har Herren desto större möjlighet att nå fram, för där finns ingen stolthet, prestige eller duktighet i vägen.

En kvinna berättade en dröm hon haft...

Hon kom in i en affär för att handla då hon märkte att människorna omkring henne började strama upp sig, och man viskade något om att "han kommer" - och in i affären kom Jesus. Han ville ha en lerkruka, och blev förevisad de finaste och vackraste krukor affären kunde erbjuda, men Jesus fastnade inte för någon av dem. Han fick då syn på några lerskärvor som låg i ett hörn, och affärsinnehavaren var snabb att be om ursäkt för att det var skräpigt...men just de skärvor-na valde Jesus ut. Han tog upp dem i sina händer och förklarade att de var de enda han hade användning för...

Från att vara trasig och svag kan du bli hel och upprättad - i Guds hand!

"...Jag bor i det höga och heliga men också hos den som är förkrossad och har en ödmjuk ande, för att ge liv åt de ödmjukas ande, för att ge liv åt de förkrossades hjärtan"

Jes 66:2

En nyckelfråga

Vi kom till biblioteket för att ha vårt möte på söndagen, som vanligt...

Carina hade varit och hämtat nyckeln på lördagen och var först på plats på söndagen för att öppna. Problemet var bara att denna söndagen fick hon inte upp dörren med nyckeln, hur mycket hon än försökte. Ytterligare en församlingsmedlem var med, och provade även hon att öppna, utan att lyckas...

Efter en stund kom vi för att ställa iordning för ljud, inspelning och duka för fika. Vi var fyra personer och provade alla att få upp dör-ren, men nej, det var precis stopp. Nyckeln rörde sig inte en milli-meter - hur vi än försökte trycka på och lyfta dörren, och lirka med nyckeln i olika lägen - dörren förblev låst...

Till slut tog vi varandras händer, bad och begärde att dörren skulle öppnas i Jesu namn. Efter det satte min man in nyckeln i nyckelhålet igen - OCH nu gick nyckeln lätt och smidigt att vrida runt, precis som att vrida den i smör, sa han...

Glada och tacksamma rusade vi in och började med våra sysslor och lyckades, trots förseningen, bli färdiga i tid.

När vi sedan avslutat mötet med efterföljande fika, packade vi ihop våra grejor, gick ut och skulle låsa dörren efter oss. Nähä, nu gick den inte att låsa! Det var som förgjort, det gick bara inte. Vi fick helt enkelt lämna den olåst. Så fick det bli...ytterdörren skulle ju i alla fall vara låst och personalen skulle dessutom komma på måndag morgon. 

På måndagen gick också Carina till biblioteket för att berätta för dem vilket problem vi haft med nyckeln. Kvinnan i receptionen lyssnade till hennes berättelse och sa sedan: "Det var inte konstigt för ni fick fel nyckel"!!

Hon fick säkerligen en del att fundera på efter att Carina berättat att vi kunnat öppna med nyckeln efter att vi bett till Gud.

Vi valde att se det som ett tilltal - att Gud öppnat just denna ort för oss med sin förmåga, och att det inte går att stänga det som han öppnat.

Och vi blev naturligtvis väldigt uppmuntrande över Guds ingripande - att se så tydligt att för honom finns inga omöjligheter! 

Han är mäktig att göra vad som helst - även öppna en låst dörr med fel nyckel...

"Jag känner dina gärningar. Se, jag har låtit en dörr stå öppen för dig, en dörr som ingen kan stänga..."

Upp 3:8

"Jesus såg på dem och sade: "För människor är det omöjligt, men för Gud är allting möjligt"

Matt 19:26