onsdag 9 mars 2011

I sista minuten - men inte för sent

När vi för några år sedan var tvungna att flytta ifrån det hus vi hyrde, hade vi ingen aning om vart vi skulle ta vägen... 
Den här gången fick vi aldrig klart med någon ny bostad att flytta in i direkt. Vi fick börja med att låna en liten lägenhet så att vi i alla fall hade någonstans att sova, och våra möbler magasinerade vi i ett hus i närheten.
Vi kollade annonser över hus att hyra, och var och tittade på det ena efter det andra - många väldigt fina och lämpliga för oss tyckte vi, men fastän det första intrycket av huset och relationen till hyres-värden ofta var positivt, infann sig inte den riktiga friden över att det var rätt. Vi var frågande, för vi visste att Gud ville ge oss ett rymligt hus att bo i, särskilt som vi är en församling som brukar samlas hemma hos oss. 
Tills vidare fick vi hyra en lägenhet en månad i taget, vilket bostads-bolagen normalt aldrig går med på. Man gjorde dock ett undantag för oss, vilket passade perfekt eftersom vi då kunde flytta med kort varsel när vi hittat "vårt" hus.
Detta sökande pågick i ca ett halvår...
Men så en dag fick vi syn på en annons om ett hus att hyra, och efter att ha pratat med ägaren gav vi oss iväg för att titta. Det skrek JA! inom oss direkt vi såg det, och sonen var snabb att paxa sitt rum - han var helt säker på att detta var huset med stort H. När vi sedan fick se den stora gammeldags salen, tittade min man och jag på varandra och "visste" - även vi - att här var det. Salen var som gjord för att samla folk i...Men nu ville ägaren först kolla upp vilka vi var, så skulle han sedan höra av sig.
Tiden gick och vi hörde ingenting och vi hörde ingenting - det var inte utan att vi började vackla lite - särskilt när vi fick beskedet en torsdag fm att vi på måndagen måste tömma förrådet där vi hade våra möbler. Vi hade inte en aning om var vi skulle göra av allt. Det blev mer och mer spännande! Gissa om vi bad...
Samma torsdag, på eftermiddagen, ringde husägaren för att meddela att han ville skriva hyreskontrakt med oss!! Vi jublade och hoppade av glädje. Nu kunde vi flytta in vid nästkommande månadsskifte, och dessutom var det helt OK att vi flyttade in våra möbler direkt efter-som huset ändå stod tomt - vilket bönesvar!
Bara en sak återstod som vi behövde ha en lösning på, och det var hur vi skulle betala oljeuppvärmningen till ett drygt 200 kvm stort hus.
Hursomhelst, på helgen flyttade vi in alla möbler och saker från förrådet - och då! - mitt i jobbet att baxa upp det tunga pianot för trappan, blev min man kontaktad av en person, som meddelade att Gud hade manat denne att stå för uppvärmningskostnaden så länge som vi bodde där!!!
Guds perfekta timing - inte för sent, men inte för tidigt heller!
Detta är ett av många tillfällen som Gud visat oss att han är Herren som förser, som ett av hans namn är i Bibeln. Han är den han säger att han är - Han är vår försörjare.
Vi behöver hålla ut och våga tro på att han har förberett det som passar bäst för oss, även om vi kanske känner oss oansvariga och frestas att försöka fixa till en lösning själva, och även om det hela ser ut att sluta i katastrof...
När vi går i lydnad och vågar göra oss helt beroende av honom, får vi erfara hans oerhörda förmåga (= hans nåd), som långt överträffar vår. 
Vi kan lita på att han leder oss fram i frid - och hans lösning kommer alltid i tid!




"Men den som hör mig skall bo i trygghet utan att behöva frukta något ont."
Ords 1:33

"Och Abraham kallade platsen HERREN förser. Idag säger man: Berget där HERREN förser."
1Mos 22:14

2 kommentarer:

  1. Så härligt bönesvar. Gud har omsorg om oss och han kommer aldrig för sent, eller för tidigt:)

    Annelie

    SvaraRadera
  2. Ja, det är sannerligen värt att vänta på Guds bästa...har tänkt på vad någon (för mig okänd) har sagt: "Det näst bästa är det bästas värsta fiende".
    Jag tycker att det är såå sant!

    Annica

    SvaraRadera